Oftast har vi väldigt mysiga kvällar tillsammans. Rutinerna fungerar, och känns bra. Efter Bolibompa går vi och borstar tänderna. Sedan väljer vi en bok, plockar fram filten och mjukisdjuren och myser till det i läsfåtöljen. Efter det är det dags att lägga sig i sängen. Vi pratar lite om dagen och sedan är det puss och god natt.
Oftast slocknar min son ganska omgående. Men ibland kommer en sån där kväll igen. En sån där kväll när min son vill skjuta på sömnen så länge han bara kan. Han brukar köra samma varianter. Han kommer på att han behöver dricka lite vatten, han kommer på att han behöver gå och kissa trots att han precis gjort det, han kommer på att han behöver prata med mig om en sak men självklart utan att ha något som han faktiskt behöver prata om.
I förra veckan kom han ut i vardagsrummet.
- Pappa, jag behöver hjälp.
- Med vad då?
- Med att sova.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar