Vi spelade ett memory-spel i dag. Det var en av de stora succéerna från julklappsskörden år 2008, kan vi konstatera. Min son, som är tre år, sopar banan med mig. Jag tänkte innan att jag skulle behöva "låta honom vinna" för att han inte skulle bli ledsen. Ha! Jag behöver inte låta honom vinna, det gör han alldeles utmärkt själv. Han vänder på ett kort, närmar sig ett annat kort och jag tänker "nä du, lille vän, nu tar du allt fel kort" - och så visar det sig att han har full koll och jag är helt ute och cyklar. Dagens resultat talar sitt tydliga språk:
Första rundan: min son fick nio par, jag fick tre.
Andra rundan ("det kan inte bli värre"): min son fick tio par, jag fick två.
Tredje rundan (nä, nu...): se andra rundan.
Från och med nu kan vi kalla honom Memo.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar