Det tar förstås ett tag att vänja sig vid varannan vecka-livet, men vissa rutiner sätts rätt snabbt. Kvällen innan min vecka börjar är fylld av rutiner. Trevliga rutiner. Förberedelser-innan-min-son-kommer-hem-igen-rutiner. Vårt hem får en översyn så att allt är som det ska. Kyl, frys och skafferi fylls på. Nytvättade sängkläder plockas fram. Mjukdjuren läggs tillrätta. Lite olika maträtter tillagas så att jag inte varje dag behöver lägga alltför mycket av vår gemensamma tid på att stå i köket och laga mat.
En torsdagskväll utan barn kan alltså vara rätt mysig, med andra ord.
Och nu är han är igen. Han sover i sin nybäddade säng, så sött och fridfullt.
Välkommen hem igen, min son.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar